Kroppens dynamiska helhet

Irvin Korr, i ett tal till det brittiska osteopatiska samfundet 1996 vid Commonwealth Institute London, sa; 

”Jag vill åter igen påminna er om ytterligare en princip. Ni behandlar inte symtom, ni behandlar inte smärta, ni behandlar inte sjukdomar, ni behandlar inte kroppsdelar, ni behandlar inte musklerna eller skelettet. Ni behandlar personer, ni behandlar människor. Och det är dom som blir eller inte blir friska beroende på kompetensen hos deras inneboende självläkande förmåga. Jag skulle vilja höra er säga detta om och om igen, att ni behandlar mer än bara muskler och skelett. 
Ni behandlar människor”

Den övergripande principen för klassisk osteopati är därför inte justering av skelettet eller musklerna, utan anpassning av kroppen i sin helhet. Det är därför denna historiskt relevanta filosofi gör klassisk osteopati så speciell.

Osteopatin lägger största vikt vid att upprätta kroppens grundstruktur så att alla dess organ ska kunna samverka optimalt.

Osteopaten använder sina händer som verktyg för att få muskler, ligament, bindväv och inre organ att samverka enligt medfödda principer. Med skonsamma och effektiva tekniker återställer osteopaten balansen i kroppen så att den återfår kontrollen över sina funktioner igen.

Den klassiska osteopatin har en unik helhetssyn på kroppen, där nervsystemet, blodcirkulationen, de hormonella och de lymfatiska systemen tillsammans med bindväv, muskler, leder, ligament och inre organ utgör en väl integrerad och fungerande helhet och behandlas som sådan.

Osteopatin är den äldsta av de moderna manuella medicinerna och grundades på 1850-talet av läkaren och prästen Andrew T. Still.
I sitt ursprungsland USA är osteopatin en specialitet inom den traditionella medicinen och i England arbetar osteopater och läkare tillsammans.

I Sverige är osteopatin relativt ny men är på stark frammarsch och håller på att etablera sig som ett kraftfullt alternativ till övriga manuella terapier. I Sverige finns i dag en 5-årig utbildning.

Manuell medicin betyder att terapeuten använder sina händer när han/hon behandlar patienten, och idag är det många människor som söker någon form av manuell behandling för sina problem.

Spänningar, stress, ensidiga och felaktiga rörelser ger upphov till en mängd olika problem i kroppen. För att uthärda smärtan spänner vi oss. När väl denna obalans får fäste i kroppen blir följden att vitaliteten försämras.

Förutom att det på sikt kan ge upphov till fler låsningar så påverkas också våra inre organ och vårt immunförsvar.

Hela vår kropp är uppbyggd för att varje del av oss ner till minsta cell ska fungera i ett samspel där de olika delarna är beroende av varandra

När osteopaten löser spänningar och stärker upp patientens muskelkorsett kommer blodcirkulationen igång. Då ökar syre- och näringstillförsel till det skadade området.
När spänningarna släpper och blod och lymfa åter kan flöda fritt anpassar sig nervfunktionerna till en normal nivå. Nervsystemet är högst delaktigt i att problemet (låsningen) fått fäste.

Alla besvär börjar med att en sensorisk nervimpuls från det skadade området skickas in till ryggmärgen. Därifrån skickas sedan motoriska nervimpulser ut som orsakar spänningar, snedheter och låsningar i det skadade området.

Enligt osteopatin är hela den här kedjan av händelser intimt förknippade med varandra. Det är en sammanhängande process som det är nödvändigt att behandla som helhet för att uppnå en permanent förbättring.

Behandlar man enbart det drabbade området får man bara en tillfällig lösning. Den onda ryggen eller höften kommer då med stor sannolikhet snart att åter göra sig påmind.

Det friska området kring en skada stimuleras så att kroppen själv kan starta läkningsprocessen. Osteopaten följer kroppens naturliga rörelser. Med skonsamma effektiva tekniker som verkar på djupet bearbetas muskler, ligament och bindväv runt omkring kroppens olika leder för att återställa en normal rörlighet.

Behandlingen riktar sig även mot inre organ som mjälte, lever och njurar etc. som också har en viss rörlighet. När muskelspänningar elimineras och cirkulationen och nervfunktionen normaliseras får kroppen en knuff framåt att läka sig själv.

Behandlingsteknikerna bygger på kunskap om hur organen påverkar varandra och vetskap om att en bra grundstruktur leder till att kroppens funktioner normaliseras. När alla organ och system balanseras kan det drabbade området återfå sin normala funktion och rörlighet.